Nu ska jag försöka förklara kort hur jag försöker arbeta med de olika delarna i ämnet. Det här är grunden för mitt arbete och sedan tillkommer givetvis andra aktiviteter under idrotten. I rutorna under varje arbetsområde kan ni se vad jag bedömer inom de olika arbetsområdena. kriterierna är tagna ur Lgr11 men jag har försökt göra dem tydliga utifrån det vi arbetar med här på vår skola.
Jag har också lagt upp lite filmlänkar som kan vara bra att titta på inför vissa moment eller kan vara till hjälp om man behöver repetera något. Jag tänker att jag ska uppdatera dessa allt eftersom.
RÖRELSE, MOTORIK, LEK & IDROTTER
Grunden är att alla är med och deltar efter bästa förmåga. Gör eleven det så finns också möjligheten till en så god utveckling som möjligt. I det dagliga arbetet på idrotten så tränar vi rörelse och motorik. det gör vi genom lek, gymnastik, olika idrotter och de övriga ämnesområdenas aktiviteter. Vi varierar miljö och aktiviteter efter årstiderna. I början på hösten och i slutet på våren försöker vi vara ute så mycket som möjligt. På vintern försöker vi om vädret tillåter åka skridskor och ev. andra vintesporter. Annars håller vi mestadels till i sporthallen.
E |
C |
A |
Eleven är med och försöker i lekar, spel och idrotter som kräver att eleven rör sig med flera grundläggande rörelser. Aktiviteterna kan göras på olika platser och i olika väderförhållanden. Eleven klarar av att göra några av de rörelser som krävs i aktiviteten. |
Eleven är med och försöker i lekar, spel och idrotter som kräver att eleven rör sig med flera grundläggande rörelser. Aktiviteterna kan göras på olika platser och i olika väderförhållanden. Eleven klarar av att göra delar av de rörelser som krävs i aktiviteten. |
Eleven är med och gör sitt bästa i lekar, spel och idrotter som kräver att eleven rör sig med flera grundläggande rörelser. Aktiviteterna kan göras på olika platser och i olika väderförhållanden. Eleven klarar av att göra de rörelser som krävs i aktiviteten. |
DANS
Inom området dans så börjar vi med mycket lek till musik och använder musiken i aktiviteterna. Som grund i övrigt brukar eleverna få prova på Jenka, Vals & någon modern dans som vi tränar och använder som uppvärmning.
E |
C |
A |
Eleven försöker att röra sig till takten och rytmen i musiken och är till och från i takt och rytm. |
Eleven kommer in i takt och rytm men kommer av sig ibland men tar sig in i dansen igen. |
Eleven rör sig till takten och rytmen i musiken. |
ORIENTERING
I orienteringen börjar vi med att följa kartor när vi plockar fram banor inomhus. Sedan går vi igenom kartan och de enklaste karttecknen innan vi ger oss ut och har stjärnorientering på skolgården. När eleverna blir säkrare går vi vidar med mer teori och fortsätter praktiskt uppe i skolskogen. Efter hand så får eleverna klara av att orientera mer och mer ensamma för att sedan under det sista året kunna visa vilka färdigheter de har.
E |
C |
A |
Eleven kan i lugn takt med en del hjälp orientera sig på skolgården och i skolskogen med hjälp av karta. |
Eleven kan i lugn takt orientera sig på skolgården och i skolskogen med hjälp av karta. |
Eleven kan snabbt och effektivt hitta kontrollerna i skolskogen med hjälp av karta. |
FRILUFTSLIV
Friluftsliv arbetar vi med under dagarna i skogen samt andra friluftsdagar. Där får eleverna förutom den faktiska undervisningen träna på att klä sig rätt använda rätt utrustning och att följa allemansrättemn.
E |
C |
A |
Eleven kan delta i aktiviteter i natur och utemiljö och klär sig och anpassar sitt handlande ibland till olika väder, årstider och till allemansrättens regler. |
Eleven kan delta i aktiviteter i natur och utemiljö och klär sig och anpassar sitt handlande oftast till olika väder, årstider och till allemansrättens regler. |
Eleven kan göra aktiviteter i natur och utemiljö och klär sig och anpassar sitt handlande på ett bra sätt till olika väder, årstider och till allemansrättens regler. |
Nedan kan ni titta på en film om allemansrätten:
SIMNING
Sedan i årskurs 5 kommer eleverna att göra simtestet som innebär att kunna simma 200m varav 50m på rygg. Här finns inga betygsnivåer utan är du godkänd är det lika med ett A i området simning. Om eleven inte klarar testet så bokas eleven in på skolsimskolan som leds av personal från Uppsala kommun. Det brukar handla om 5 tillfällen på hösten och vid behov om 5 tillfällen på våren.
Målet i simningen är kursplanen i idrott och hälsas tydligaste. Har eleven inte nått godkäntgränsen i simning så får eleven inte godkänt i ämnet.
E-A |
Eleven kan simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. |
ISKUNSKAP
Undervisningen sker först teoretiskt i klassrummet. sedan brukar vi med hjälp av Naturskolan i Hammarskog anordna praktisk undervisning i Dalbyviken. Då ingår oftast undervisning, curling, pimpelfiske, isskulptering, skridsko och såklart det berömda isvaksbadet för de som känner att de vill prova på. Efteråt ger jag eleverna ett kort test som de klarar om de lyssnar under genomgångarna. Vill du repetera mer så kan du titta på filmerna nedanför. Vi har hittills gjort så att vi åkt med både 5:or & 6:or så det blivit repitition och möjlighet till bad om man ångrade att man inte badade första gången.
E-A |
Eleven kan hantera nödsituationer vid vatten. Vet hur man använder isdubbar och de viktigaste delarna i isvett. Kan använda den förlängda armen och vet de viktigaste reglerna inom badvett. Samt vet hur man larmar. |
Här nedanför ligger det filmer som det kan vara bra att ta del av innan vi ger oss ut!
Hälsa och livsstil
I det dagliga samtalet kring aktiviterna så arbetar vi med elevernas egna upplevelser. Eleverna får träna olika träningsformer och känna av hur kroppen känns under och efter dessa. Vi pratar också om säkerheten i aktiviteterna och eleverna får hjälpa till att påtala risker i de olika momenten. Vi pratar om varför vi värmer upp och försöker att anpassa uppvärmningen efter aktiviteten. I det här arbetet kan det hända att vi jobbar med mer teoretiska tillvägagångssätt.
E |
C |
A |
Eleven kan samtala om sina upplevelser av fysiska aktiviteter och kan ge några exempel på hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. |
Eleven kan samtala om sina upplevelser av fysiska aktiviteter och kan ge några exempel på hur och varför aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. |
Eleven kan samtala om sina upplevelser av fysiska aktiviteter och kan förklara hur och varför aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. |
E |
C |
A |
Eleven kan berätta om vad som kan orsaka skador i några lekar, spel och idrotter. Eleven vet också att man bör värma upp. |
Eleven kanberätta om vad som kan orsaka skador i lekar, spel och idrotter. Eleven vet också att man bör värma upp och kan ge exempel på varför. |
Eleven kanberätta om vad som kan orsaka skador i aktiviteterna och vad man kan göra så att man undviker skador i lekar, spel och idrotter. Eleven vet också att man bör värma upp och använda det i sina egna aktiviteter. |